Michael Griesser, fil. dr.

Kontakt

E-post
michael.griesser[AT]ebc.uu.se

Forskning

Lavskrika.

Släktskap har visat sig vara en viktig anledning till att djur är sociala och lever i komplexa samhällen. För individen är det avgörande är att dess egenskaper förs vidare till kommande generationer. Släktingar bär på många anlag som är identiska genom att de ärvts från en gemensam förfader. Hjälp som får släktingar att överleva och fortplanta sig bättre har därför en belöning i att individen främjar spridningen av de anlag den delar med sina släktingar.

Lavskrikan lever i familjegrupper utökade med någon eller några obesläktade individer som invandrat. Man har antagit att anledningen till att ungfåglar stannar i föräldrarnas revir på grund av platsbrist. Det skulle inte finnas någon ledig plats där de kan etablera sig. För att vinna något på att stanna måste det dock finnas någon specifik av ”hemma”. En unge kan finna föräldrar endast i sitt födelserevir, och hjälp från föräldrarna är en fördel som ungen inte skulle kunna finna någon annanstans.

I min avhandling testade jag om unga lavskrikor får någon speciell fördel av att stanna med föräldrarna efter det att de skulle kunna klara sig själva. Ett sätt för föräldrarna att skydda den egna avkomman och därmed öka sin egna reproduktiva framgång är att skydda dom från rovdjur. Mina studier visade att föräldrarna skyddar sina ungar från rovfåglar (duvhök, sparvhök, hökuggla, slaguggla) genom att ge varningsläte, mobba rovfåglar eller att oftare spana efter attackerande rovfåglar. I grupper där det bara fanns några obesläktade individer, förekom iget ökat skydd från föräldrafåglarna. Därför blev de obesläktade gruppmedlemmarna mycket oftare tagna av rovfåglar.

Rester av lavskrika som dödats av duvhök.

Tidigare studier har oftast ignorerat den sociala miljöns roll för skydd mot rovfåglar. Skydd mot rovdjur har inte ansetts vara en viktig orsak till varför fåglar lever i familjegrupper. Endast ett fåtal studier på däggdjur visar att individer gynnar sina egna släktingar (är nepotistiska) och främst varnar släktingar för attackerande rovdjur som lavskrikorna. Mina studier visar att även fåglar gynnar sina släktingar genom varningsläten och mobbingbeteende. Utvecklingen av socialt beteende i form av släktgrupper ger sålunda både bättre förutsättningar för den enstaka individens överlevnad, men ökar också överlevnaden hos släktingar. På så sätt är nepotism en nyckelfaktor för utvecklingen av släktgrupper.