EBC : IEE : Populationsbiologi : Personer : Jan Ekman
 
Uppsala universitet

Populationsbiologi och naturvårdsbiologi

Start
Information 
Utbildning 
Populationsbiologi? 
Personer
Kalendarium
Publikationer

In EnglishIn English

Jan Ekman, professor, programansvarig populationsbiologi

Jan Ekman

Publikationer

Kontakt

E-post
jan.ekman[AT]ebc.uu.se

Adress
Dept of Ecology and Evolution
Population Biology
Norbyvägen 18 D
SE-752 36 Uppsala
Sweden

Telefon
+46 018-471 2627

Telefax
+46 18 471 6424

Forskning

Hur bär sig fåglar åt för att överleva hur upprätthålls den naturliga balansen i antal?
Min forskning har varit inriktad på att förstå den naturliga regleringen av antalet individer. Mitt huvudsakliga intresse har varit hur fåglar beter sig för att överleva under vintern.

Att undvika att svälta och att undvika bli mat åt andra
Fåglar kan påverka sin risk för svält via storleken på sina depåer av kroppsfett som byggs upp under dagen för att förbrukas under natten. För att skaffa sig födoreserver måste fågeln söka föda och då utsätter den sig för risk att bli upptäckt och fångad av rovfåglar. Risken att bli upptäckt beror på hur vaksam fågeln är medan den söker föda och i vilken sorts terräng den väljer att söka. Mitt intresse har varit att se hur fågeln söker den kompromiss av de två motstridiga intressena att söka föda och samtidigt vara vaksam mot rovfåglar, som båda är ett hot mot överlevnaden. Det gäller att finna en kombination av dess intressen som maximerar möjligheten till att överleva. Det har visat sig att fåglar normalt äter mindre än vad de skulle kunna för att hålla sig lätta och att minska risken att bli upptäckta och tagna av rovfåglar.

Det sociala livet
I stort sett alla kända fågelarter som lever i flock har också någon form av social hierarki. De sociala roller som individer spelar inom djursamhällen har en avgörande betydelse för hur väl individer överlever. I fågelflockar är det ett spel om tillgång på mat och skydd från faror under vintern. Jag har intresserat mig för betydelsen av social rang inom vinterflockar av mesar, främst talltita, och av lavskrika där även släktskap spelar in. Det har visat sig att individer med hög social rang äter först och utnyttjar platser med mycket skydd med individer av låg social rang måste vänta på sin tur innan de kan äta och de måste hålla till i delar av terrängen där de är mer utsatta för rovdjur. Sammantaget innebär det att överlevnaden är kopplad till social rang. I flockar bestående av nära besläktade individer (lavskrikan) har den sociala rangen inte samma effekter utan släktingar hjälper varandra och delar föda under vintern.